Världsmatdagen 2010

Klimatförändringar och världshunger är närbesläktade

Runtom i världen är 850 miljoner människor hungriga. 17 000 barn dör av svält. Varje dag. Ökad industriell jordbruksproduktion är inte lösningen. Modern matproduktion är faktiskt en del av problemet. Den bidrar till klimatförändringar, vilket i sin tur är en av anledningarna till att världshungern fortsätter att existera. Den 16 oktober anordnas för 30:e gången Världsmatdagen, en lämplig möjlighet att belysa världshungern i förhållande till klimatförändringarna.

På Världsmatdagen den 16 oktober hedrar vi grundandet av FN:s organisation FAO (Food and Agriculture Organization) för 65 år sedan. Idag kvarstår det massiva problemet med världshungern, trots ökad matproduktion. FAO:s egna siffror indikerar att medan det i teorin finns tillräckligt med mat i världen dör sex miljoner barn av svält varje år, vilket motsvarar 17 000 varje dag. Uppskattningsvis 850 miljoner är hungriga.

Mat slängs bort

Visst borde vi väl kunna lindra deras elände genom att stimulera industriellt jordbruk och intensiv djuruppfödning för att öka matproduktionen? Ironiskt nog beror inte världshungern på brist på mat, utan ojämn fördelning. Enligt hjälporganisationen Oxfam slängs hälften av maten i världen; 850 miljoner människor kan inte få tillgång till tillräckligt av den andra hälften och går därför hungriga.

Utbredd skogsskövling

Dessutom kräver våra moderna metoder för matproduktion – industriellt jordbruk och köttindustri – mängder av fossila bränslen och bidrar till stora mängder koldioxidutsläpp. Efter skörden transporteras ofta matprodukter tusentals mil, över kontinenter. Industriellt jordbruk och intensiv djuruppfödning leder till utbredd skogsskövling och förändrad markanvändning. Att bränna ned skogar för att skapa nya hagar för boskap och för att producera vete (en stor del av det går till att utfodra djur) orsakar enorma koldioxidutsläpp.

Kort sagt: modern matproduktion bidrar massivt till klimatförändringarna.

När skörden slår fel

Ironiskt nog hindrar klimatförändringarna i sin tur vår kapacitet att producera mat. Ökade temperaturer, ökat regn, förändrade regnmönster, översvämningar och torka som är ett resultat av global uppvärmning kan störa jordbrukssystemen världen över. Detta leder till att skörden kan slå fel, vilket dramatiskt minskar mängden land som finns tillgängligt för att odla mat. Länder i syd, särskilt i Asien och på den afrikanska kontinenten, drabbas hårdast, helt enkelt på grund av deras läge.

Översvämningarna i Pakistan nyligen har lett till att miljontals människor är hungriga. Förra årets torka i grannlandet Indien fick skuldsatta bönder att begå självmord. En del menar att det bara är tragiska tillfälligheter, medan andra ser det som ett bevis för att vädrets makter är ur led p.g.a. klimatförändringarna och fruktar att de här händelserna förebådar fler naturkatastrofer.

Småskaligt jordbruk

Men det finns hopp. Ta till exempel bondenätverket Via Campesina, en internationell organisation som främjar småskaligt jordbruk. I motsats till de industriella metoderna minskar faktiskt småskaligt, organiskt och diversifierat jordbruk koldioxidutsläppen, och minimerar jordbrukets miljöpåverkan. Förra året sade Sydafrikas jordbruksminister Tina Joemat-Petterson i ett tal på Världsmatdagen att klimatförändringarna redan nu orsakar massiva förändringar av årstidsbundna odlingsmönster (…) och att förändringen ra av det sättet som bönderna använder sin mark och sin skog på kommer att vara viktigt för hur vi minskar utsläppen och hjälper människor att klara av skadorna på klimatet."

Göra slut på världshungern

Matsäkerhet är ett komplicerat ämne. Det påverkas av många faktorer: oljepriset, exportrestriktioner, priset på spannmål, förlust av jordbruksmark och befolkningstillväxt, för att bara nämna några. Men en sak är säker: vi kan inte göra slut på världshungern om vi inte samtidigt tar itu med klimatförändringarna.

Källa/läs mer

Världsmatdagen

FAO

WFP

Via Campesina

Tal av Sydafrikas jordbruks-, skogsbruks- och fiskeminister, Tina Joemat-Pettersson

Oxfam